Jag älskar hösten,då när alla löv faller av träden och när barnen leker och hoppar i lövhögarna.        

Det är en jätte fin årstid.

Jag är var ute i parken.Det var den andra september dagen och löven dinglade ner från träden och bildade små lövhögar på marken.

Det var tre minus grader ute och vinden lekte med löven.Jag sprang runt och hoppade i en stor lövhög.Jag hittade några jätte fina löv som jag tog med hem och klistrade in i min dagbok.

Jag gillar också att måla alla höstens färger på papper.

Min bästa kompis Amanda var hemma hos mig och jag visade henne min teckning jag gjort av kritor turspennor och kladkritor.

-Det är en tävling i skolan,sa Amanda.Man ska måla alla höstens färger på ett papper som man sen lämnar in.Man ska måla en höst-teckning alltså.Och jag tycker att du ska vara med i tävlingen!

-Okej!,sa jag.Nästa dag gick jag till min bildlärare och anmälde mig i tävlingen.Efter lunchen så samlades alla elever i 4,5 och 6:an i bildsalen.

-Jag vill nu medela att vi har en vinnare i vår bild-tävling,sa vår bildlärare.

-Och vinnaren är......Molly!

-Jaaaaa! skrek jag inuti i mitt huvud.

-Tack!sa jag.

-Du vann!sa min kompis Amanda som kom skuttande mot mig.                        

-Molly,om du vill så får du vara bildlärar-student på höstlovet,sa vår bildlärare.

-Det vill jag gärna!sa jag och log.

SLUT

Jag vaknade av att Mina slickade mig i ansiktet. Mina är min hund och är en vit mops. När Mina väcker mig tidigt på morgonen så vill hon ut och gå.  Jag gick till köket tät följd av Mina,jag tog en smörgos medan jag gick till halen och satte på Mina koplet.  När jag kom hem gick jag raka vägen isäng,jag hade vart ute och gått med Mina i två timmar så jag var jätte trött.

När jag vaknade gick jag till köket och hällde upp lite mat åt Mina.                                 

-Mina!

Var var Mina,Mina brukar alltid komma när jag ropar på henne förutom när hon fasnade i grannens staket med koplet.

Jag sökte igenom hela lägenheten och när jag var i hallen upptäckte jag att utterdörren stod på glent,Mina måste ha sprungit ut.

Jag gick runt på gator och letade efter Mina,precis när jag ska vända hemmot så ser jag något litet och blåt springa imot mig.... -Minaaa!!!!

MIna var helt blå,hon hade hoppat i en fullt blå målarfärg.

Mina hoppade upp i mitt knä och jag blev helt blå om mina bästa jeans.  

Men det struntade jag i,Mina var tillbaka och det var det viktigaste!                                   

     -Åhh Mina lova att du aldrig rymmer sådär igen! -Voff voff

                                                 SLUT

Jag var på semester i grekland. Vi hade vart här i en vecka.

Vi bor på hotel Naxos,de låg nära stranden.Vi är vid poolen och stranden varje dag. En bit längre bort från hotelet ligger en jätte mysig resturang på stranden och de har jätte god mat där.

Jag låg på stranden med en tidning i handen då mamma ropade:

-Mathilda,kom ner och bada med mig,jag såg några fantastiska fiskar!

-Jag kommer!  Mathilda det är jag,jag är tolv år. Jag älskar vatten djur och jag gillar att resa till olika länder. Det här är den första gången jag är i grekland.

Vattnet var härligt och jag såg några jätte coola fiskar. Jag var ute och simmade en torsdagsmorgon. Klockan var kvart över åtta och solen sken. När jag simmade runt en klippa som låg i vattnet så såg jag en jätte stor lila sjöhäst. Den var jätte vacker!Jag tittade på sjöhästen men i nästa sekund var den borta.       

Jag låg i min säng och tänkte på sjöhästen. "Blubb blubb" när jag jag hörde något utanför fönstret. Jag öpnade fönstret och tittade ut i natten,jag såg något röra sig där ute.... i nästa sekund kom någonting farande in genom fönstret...det var en jätte stor lila sjöhäst.

-Ihh ihh,blubb blubb. Det verkade som om sjöhästen ville att Mathilda skulle sätta sig på denns rygg. Sjöhästen satte iväg till stranden med Mathilda på ryggen.

Sjöhästen åkte ut mot havet,sjöhästen dök ner i vattnet.  Mathilda fick panik,hon kunde inte andas under vattnet mer än två minuter. Flera minuter med snorkel förstås men nu hade hon ingen snorkel. Efter en liten stund insåg Mathilda att hon kunnde andas,prata och skratta under vattnet.     

-Mathilda,varför är du blöt i håret?     

-Ehh jag duschade....inatt.

-Okej. 

Det var nästa morgon. Kanske det inte var en dröm trotsallt tänkte Mathilda och log.

Jag kommer aldrig att glömma dig sjöhästen...!   

                                                SLUT

Hur härligt som helst! Att vara i Grekland en sommar som denna,det var bara underbart.

Solen skiner här och det är minst 30 grader varmt!

Jag vill aldig här ifrån!

-Mathilda! Följer du med till poolen? ropade min mamma

-Nej jag går till stranden istället!ropade jag

-Okej,ta med dig mobilen och gå inte vilse!

-Det ska jag inte!sa jag

Äntligen,nu kan man koppla av och bara njuta av havets vågor och människorna som fanns på stranden.

Jag hade lagt mig på en klippa för att läsa min bok.

Den handlade om en tjej som blev kompis med en delfin.

-Tänk om jag var hon,sa jag för mig själv.

Jag gäspade,värmen hade gjort mig trött och jag la mig ner på min handduk och slumrade till.

Jag vaknade av ljud från delfiner,var va jag?Hur länge hade jag sovit?

När jag öppnade ögonen så såg jag vatten och delfiner och hälften människor och hälften fisk.

Nej,jag drömde säker,inte kan man vara under vatten och se delfiner och sjöjungfrur och sjömän.Och allt var suddigt.

En kille simmade fram till mig,han hade en blå fena och kritvitatänder och blåa ögon.

-Hur är det?frågade han

Jag han bara nicka för i nästa sekund hade jag svimmat.

Jag vaknade med ett ryck,den gulliga sjökillen satt på klippan med mig.

Den suddiga bilden började klarna och jag såg att det inte alls var en sjökille,utan en vanlig människa.

-Hur mår du?frågade han igen

-Bra,svarade jag,men jag har ont i huvudet,sa jag och kände mig en smula yr.

-Jag förstår det, du ramlade ner och så slog du nog i huvudet i vattnet och så fick du slut på syre.

-Men hur såg du mig?frågade jag

-Jag älskar djur och studerar delfiner och det har jag gjort i 4 år nu.

-Men hur viste du att jag fanns där nere?frågade jag igen.

-En delfin kom upp,jag förstod vad att jag måste simma ner i vattnet för någon var i fara och sen hittade jag dig.

-Wow,vilken duktig delfin.

-Men varför såg jag sjöjungfrur där nere?

-Du måste ha inbilat dig det när du slog i huvudet.

Jag nickade,men ändå hade jag en känsla att det kanske ändå fanns sjöjungfrur där nere och delfiner som pratar.

-Jag följer med dig hem,sa han

-Ok,sa jag

-Vad heter du igentligen? frågade han

-Mathilda.

-Jag heter Niklas

Niklas tänkte jag,vilket fint namn,och vilken dag,jag vill aldrig lämmna Grekland! Det är för underbart här!

Niklas såg faktiskt ut som sjökillen utan fena,men det kunde inte vara möjlig eller..kanske!

SLUT!